Elbilbubblan spricker – miljardförluster för biltillverkarna
Världens största biltillverkare satsade hårt på en snabb övergång till elbilar. Nu tvingas de snabbt ompröva sina strategier när notan för missbedömningarna närmar sig 50 miljarder dollar bara i USA. I Europa kämpar industrijättar som Volkswagen och Mercedes-Benz med vikande efterfrågan och stenhård konkurrens från Kina.
I USA närmar sig de ekonomiska förlusterna 50 miljarder dollar, motsvarande cirka 46 miljarder euro. I Europa brottas industriflaggskepp som Volkswagen och Mercedes-Benz med svalnande efterfrågan och skoningslös konkurrens från Kina.
Under större delen av det senaste decenniet har bilindustrin marscherat under elektrifieringens fana. Statliga subventioner, skärpta utsläppsregler och Teslas framfart skapade en känsla av att förbränningsmotorn snart skulle vara historia.
Men optimismen har bytts mot en bister verklighet under 2024 och 2025. Konsumentintresset har svalnat. Utbyggnaden av laddinfrastruktur har släpat efter. Den tidiga entusiasmen har ersatts av oro för räckvidd, andrahandsvärde och långsiktiga ägandekostnader.
USA: Miljardbelopp skrivs av
Enligt färska branschuppgifter har amerikanska tillverkare, med Ford och General Motors i spetsen, justerat investeringar och tillgångsvärden med omkring 50–55 miljarder dollar, alltså 46–51 miljarder euro.
Det handlar inte om abstrakta bokföringsposter utan om rejäla strategiska felbedömningar.
Ford har erkänt att deras elbilsdivision Model e förlorar tiotusentals dollar på varje såld elbil. Planerna på stora eldrivna SUV:ar har skrotats och fokus har flyttats till hybrider.
Stellantis, som äger bland annat Jeep, Ram och Chrysler, har tagit en av de största smällarna. Bolaget har skrivit ned elbilsrelaterade projekt och tillgångar med över 26 miljarder dollar, cirka 24 miljarder euro.
Flera batterifabriker har satts på paus. Modellanseringar har försenats med flera år. Elbilsruschen har blivit en dyr historia.
Europa: En ännu hårdare smäll
Europeiska biltillverkare står inför dubbla utmaningar. Efterfrågan är lika svag som i USA, men dessutom hotar billigare kinesiska elbilar deras existens.
Volkswagen har till och med övervägt att stänga fabriker i Tyskland – för första gången i företagets historia. Efterfrågan på ID-serien har inte motsvarat förväntningarna och de fasta kostnaderna är fortsatt höga. I början av 2025 rapporterade Volkswagen, Mercedes-Benz och BMW vinstfall på runt 46 procent när omställningen visade sig både långsammare och dyrare än planerat.
Strategierna har snabbt ritats om. Mercedes-Benz, som tidigare lovat att bli helt elektriskt till 2030 där marknaden tillåter, har nu bekräftat att de fortsätter utveckla förbränningsmotorer och hybrider långt in på nästa decennium. Volvo Cars har också övergett målet om att bara sälja elbilar till 2030.
Politiken har spelat in. När Tyskland avskaffade elbilspremien vid slutet av 2023 rasade försäljningen, vissa månader med så mycket som 37 procent. Siffrorna visar att marknaden till stor del drevs av subventioner snarare än genuin efterfrågan.
Varför elbilsboomen stannade av
Analytiker pekar på tre huvudorsaker.
För det första priset. Elbilar är fortfarande för dyra för många vanliga köpare. Pionjärerna har redan bytt, men massmarknaden tvekar att betala 10 000–15 000 euro extra för en grönare badge.
För det andra andrahandsvärdet. Begagnade elbilar tappar i värde snabbare än bensinbilar. Leasingbolag och vagnparksägare ryggar för risken med snabb värdeminskning.
För det tredje infrastrukturen. Laddinfrastrukturen byggs ut, men snabbladdning är fortfarande ojämn. För förare utan egen laddplats, särskilt i flerbostadshus, är räckviddsångest ett reellt hinder.
Nästa fas: Realism slår ideologi
Elmobiliteten är långt ifrån död. Det som försvinner är idén om allt eller inget.
De närmaste fem åren lär vinnarna bli de tillverkare som erbjuder flexibla lösningar, särskilt laddhybrider. De ger eldrift i stan och eliminerar rädslan för att bli stående på långresan.
Samtidigt måste västerländska biltillverkare hitta ett sätt att konkurrera med kinesiska jättar som BYD, som kan bygga elbilar till dramatiskt lägre kostnad. Utan strukturella kostnadsminskningar kan dagens förluster på tiotals miljarder bara vara början på en djupare industrikris.
För en bransch som trodde att elektrifiering var en frälsning är lärdomen brutal. Tekniken förändras snabbt. Ekonomin, som alltid, går i sin egen takt.